Det är ju som vi sagt tidigare ett väldigt roligt men tufft och väldigt speciellt jobb vi har. Man jobbar nästan varje helg, är ledig när andra jobbar och jobbar när andra är lediga. Så det kan många gånger vara väldigt påfrestande. Man kan känna sig lite ensam och låst. Som Uffe skrev så missar vi ju en massa högtider, släktträffar födelsedagar mm mm.
Vi övriga i Blender som har varit med ett tag Lasse, Magnus och Maria har inga funderingar på att lägga av med detta trots att det känns lite tungt just nu. Vi älskar fortfarande vårt jobb. Vi vet också att både Uffe och Urban verkligen vill att Blender ska fortsätta leverera glädje och Blendermusik till er länge till.
Vi har under en tid sökt i gömmorna efter en värdig ersättare till Urban och har till slut hittat en go, glad och ung kille från Värmland som heter Robert. Han känns som en värdig ersättare för vår underbare Urban (Läs mer om Robert längre ner).
Eftersom vi kommer ha en hektisk och tuff tid nu att spela in både Rickard och sen i Februari Robert i gänget och samtidigt fortsätta att leverera på våra spelningar på högsta nivå, så kommer vi att behöva ägna allt krut och all energi till detta. Därför hoppas vi att ni istället för att skriva i gästboken, som vi är så noga med att svara i om detta, istället mailar till oss och Urban era känslor och tankar. För vi vill förstås att ni delar med er av dessa…
Vi alla hoppas att vi har ert stöd, förtroende och att ni har förståelse i detta kära publik. För vi tänker fortsätta leverera …BRA DANSMUSIK OCH GLÄDJE!! Och vi hoppas att ni vill att vi ska göra det också…
Kramar//Blender
Läs Urbans egna ord här…..
Kära vänner!
Ett privatliv är ett privatliv, ett yrkesliv är ett yrkesliv och ett liv som dansbandsmusiker är någonting mittemellan. Man lever med folk som man efter ett tag känner bättre än sin egen familj och man delar otroligt mycket ihop. Att inse att detta liv inte är det man vill ägna sig åt är något som tar lång tid att komma fram till, det sker inte över en natt och tankar hinner flyga fram och tillbaka ett par gånger.
Jag har verkligen haft helt fantastiskt kul under dessa år och önskar att alla skulle få uppleva vilken känsla det är att kämpa ihop och nå resultat och hela tiden känna att det vi skapar ihop uppskattas så enormt mycket. Detta är känslor som är svåra att beskriva med ord, det måste upplevas.Samtidigt är det tyvärr en hel del man måste offra för att kunna hålla på med detta. Kalas, fester, högtider och umgänge med familj och vänner är något som man tyvärr ofta måste sätta i andra hand.
Hittills har jag inte haft några problem med detta och jag har känt att det har varit värt allting för att få spela och vara med i detta fantastiska band. Jag har vid flera tillfällen ställt mig frågan: Vill jag hålla på med det här? Från att svaret har varit självklart har jag på senare tid blivit mer och mer osäker.Varje gång man fått hem ett brev med inbjudan till bröllop, fester eller vad det nu kan vara, öppnar man brevet, behöver knappt kolla datumet utan bara tänka: jaha, hoppas dom får trevligt då. Det finns ingen annan än jag själv som kan göra något åt situationen, jag har valt att ta detta beslut nu innan jag förvandlas till en bitter musikant som bara åker omkring och levererar utan att känna att det är min grej. Givetvis finns det tillfällen man kommer sakna otroligt mycket men man måste ändå se det till helheten som innebär ca 150 spelkvällar per år.
Jag vill ge allt i det jag håller på med och jag tycker att det är viktigt för mina medarbetare och framförallt för den publik jag står inför. Det är ju trots allt en form av underhållning vi håller på med. Jag har lyssnat på mig själv och följt mitt hjärta. Att inse var både jobbigt och skönt. Att framföra det till mina bandkamrater var bland det jobbigaste jag gjort. Kan väl jämföras med att separera med fyra flickvänner/pojkvänner, som man verkligen älskar, samtidigt som man lämnar ett liv som man är en stor del i. Hela situationen kring Uffe har inte gjort det lättare, när planeringen nu ska gå vidare och allt ska styras upp känns det inte bra att sitta med andra tankar i skallen. Jag vill inte ha känslan att sitta och ljuga för mina vänner, jag vill visa respekt.
Men fakta kvarstår: Det är obeskrivligt att stå på en scen när ibland drygt 1000 personer står och vill ha extranummer. Det är obeskrivligt att sitta på en gala och höra sitt bandnamn bli uppropat som vinnare av årets album. Det är helt enormt att känna att så många bryr sig om det man gör och verkligen älskar det. Det har varit fantastiskt med alla dessa underbara människor man har kommit i kontakt med, framförallt i publiken men också i andra band, arrangörer osv. Jag skulle ljuga om jag sa att jag skrattade i skrivande stund… TACK alla ni!!!
Lasse, Maria, Magnus och Uffe (jag har inte glömt dig än) Ni är fantastiska vänner och efter allt detta vi gjort kan man inte vara annat än stolt över er och ihop med er. Jag önskar er nu all lycka till med Rickard och Robert.
Blender har alltid en plats i mitt hjärta!
/Urban
Hej!
Jag heter Robert Norberg, är en värmlandspojk på 22 år med ett brinnande intresse för musik! Det är jag som fått äran att överta basistrollen i Blender nu när Urban valt att göra annat.
Jag har sedan liten haft ett stort intresse för musik, men det var för drygt 10 år sedan, när mitt första band ”Poets” bildades, som jag insåg att det var musik jag skulle hålla på med. Har under åren spelat i lite olika konstellationer, från pop till hårdrock De senaste åren som basist åt Shlagerstjärnan Jimmy Jansson.
Att nu få chansen att spela med Blender känns jättekul. Turnera på heltid är något jag länge drömt om. Att glida fram sent på natten i en turnébuss, spela inför ny publik och träffa nya spännande människor, är något som är väldigt speciellt för mig och något som alltid har legat mig varmt om hjärtat.
Att utforska vad livet har att erbjuda, hitta nya spännande vägar att gå, är något som både jag och Urban nu kommer att få uppleva.
Nu ser jag fram emot att få lära känna Lasse, Maria, Rickard och Magnus som personer och musikaliskt. Jag ser också fram emot att få träffa er alla trogna dansare. Skulle bli glad om ni vill komma fram och dela några ord med mig efter spelningarna! Jag har stor förståelse för att ni alla säkert kommer att sakna Urban, men jag ska göra allt för att bli en riktigt bra ersättare för honom. Jag vill samtidigt önska Urban lycka till i framtiden.
Ser fram emot att träffa er alla!
Kram // Robert
tillbaka